Att sparas till framtiden

Jag har roat mig med att läsa lite gamla inlägg här i bloggen och ur mina gamla dagböcker.
Det är oerhört fascinerande att läsa sina egna tankar ur dåtiden.
Jag slås utav att jag skriver ofta när jag är nedstämd eller irriterad, eller om det har hänt något fantastiskt eller om man är på bus-humör.
Därför ska jag härmed beskriva hur jag känner och mår just nu, men försöka vända allt till det positiva:

Idag är en ganska okey dag.
Jag har huvudvärk, men inte så markant som den brukar kunna vara.
Mina leder värker, men inte jättemycket och jag har bara behövt tre värktabletter på hela dagen.
Jag har en orolig känsla i magen och jag är rädd för framtiden, men jag känner också en viss spänning och nyfikenhet inför vad framtiden har att erbjuda mig.
Jag väger alldeles för mycket och jag har helt tappat lusten för att handla nya kläder, men just nu gör det inget, för jag har ändå inte råd med sådana utsvävningar.
Jag saknar att inte få uppleva glädjen av att vara förälder, men å andra sidan så slipper jag istället alla problem och allt slit det medför, men som ingen vågar erkänna. Dessutom har jag ju mina kissar.
Jag slutar mitt arbete som jag älskar om två månader, men å andra sidan har jag fått ett annat istället, som de facto är fast och ger en jämn månadslön.
Vandrarhemmet har kostat oss en massa pengar i år och vi har verkligen fått vända på slantarna, man vårt fina hus ger oss också möjligheterna att få träffa folk från hela världen och knyta nya kontakter. Nu börjar ju högsäsongen och då blir det ju faktiskt fullbelagt.
Jag är jätteledsen för att jag inte kan använda rösten på samma sätt som förut, men tack vare mina stämband, blev jag tvungen att sluta röka och det kanske räddade mig från andra cigarett-relaterade sjukdomar.

Jag skulle kunna hålla på och älta länge än, men jag har tvätt i maskinerna i tvättstugan och jag måste gå ut och ta hand om den. Jobbigt, men vilken tur att vi har en tvättstuga så jag slipper tvätta för hand. Det hade varit jobbigt, det!

Kram på er!