Sveaborg, Frövi - Oj, vilken härlig kväll vi hade igår.

Vi spelade på en bygdegård någon mil utanför Frövi (nära Örebro) som heter Sveaborg.
Vi hade inga förhoppningar när vi kom dit, men OJ! vad vi är glada idag.
Publiken var helt underbar, och vad är det jag alltid har sagt; Närkingar är INTE träliga!
Vi blev så väl mottagna... Härlig arrangör, jättegod mat (kommer till det senare) och fantastisk publik! Jag får slut på alla superlativen.
Tänk alltså, vad publiken och arrangören betyder mycket - mycket mer än vad någon kan ana.

Vi har de senaste månaderna enbart spelat för pengarnas skull.
Visst, det låter fruktansvärt, men är sant. Spelglädjen har varit på semester.
Man packar bussen, anländer till spelplatsen, packar upp, får ingen loge (vaddå? ni kan väl byta om i hörnet där borta, eller kanske där, säger en ensam arbetare och pekar mot herrarnas pissoar), får inget fika, får ingen mat... osv. (mat? kaffe? Ni får ju gage?) Vaddå? Man är ju bara en musikmaskin som ska starta när arrangören kräver det och inte sluta förrän alla gäster är nöjda.
Avtal enligt musikerförbundet var det länge sedan någon brydde sig om. Värsta var väl för ett par år sedan då vi rest över 40 mil mitt i högsommarvärmen och äntligen kommer fram och frågar efter var vi kan byta om. Ja, men... Byta om? Hmmm... Kan ni inte göra det bakom ert backdrop på scenen? Ingen ser er där... Jovisst... 10 minuter senare; Kan vi få ta en kopp kaffe innan vi packar upp? Vi har åkt 40 mil i ett sträck? Njae... Måste ni det? Ja, ni kan väl få köpa det för personalpris då.... 10kr /pers.
Lite senare igen (detta är alltså ett par mil från bebyggelsen) -Vi undrar om vi kan få ett glas vatten? Ja, men det kostar 5 kr även för orkestern!
Efter spelkvällen står sedan arrangören och bartendern på dansbanan med armarna i kors och väntar på att vi ska skynda oss ned med våra grejor. Vi! Som tar en halvtimme på oss. Inte speciellt mycket jämfört med en hel orkester. -Är ni inte klara snart!?! Tänk på att jag som arbetsgivare måste betala lön till mina anställda som står här och väntar på att ni ska bli klara!
- Jag säger bara; Cheeeeesusss!

Nåväl, för att återgå till gårdagen;
Tack för den här kvällen, Affe och alla ni andra som gjorde den så lyckad.
Vi åkte ifrån er med en ny gnista! Helt plötsligt kändes det kul att spela igen. Det är så viktigt med feedback från publik och arrangör, så ni vet inte.
En danskväll är ett samspel mellan tre parter; arrangören, orkestern och publiken och igår smälte vi samman som ischoklad. Det var underbart!

Bilden ovanför är från logen där Gert är på väg att hugga in i maten...
På tal om maten; Det serverades fläskfilét som var marinerad i citron och låg tillsammans med en massa oliver. Det kändes konstigt. Ännu konstigare var det att häromdagen frågade hemkunskapsläraren på Haga mig om vad jag tyckte om just kall, citronmarinerad fläskfilét med potatisgratäng. Hon skulle nämligen servera detta på skolans avslutningslunch för lärarna (vilken jag ej deltog i). Vilket mysko sammanträffande. Har detta stått i någon av de största damtidningarna det senaste?

Midsommar kommer troligtvis att firas hemma.

Veckan efter är det fullt upp! Hoppas på lika trevlig och underbar publik som i Frövi.

HEJA NÄRKE!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Eländig båt !!!!

Det var två tvillingar, Per och Erik.
Per var ägare till en gammal eländig båt och nu råkade det sig att Eriks fru dog samma dag som Pers båt sjönk.
Några dagar senare så mötte en gammal snäll tant Per och misstog honom för Erik och sa:
"Jag är hemskt ledsen att höra om din förlust, det måste kännas förfärligt."
Per som trodde att hon pratade om hans båt svarade:
"Nja, faktum är att jag är ganska glad att slippa henne, hon var genomrutten från första början. Underdelen var alldeles sönderriven och hon luktade som en gammal död fisk.
Hon läckte hela tiden och hade en stor spricka baktill och ett präktigt stort hål framtill också. Varje gång jag använde henne så blev hålet bara större och hon började läcka ännu mer.
Jag antar att det som till sist gjorde slut på henne var när jag hyrde ut henne till fyra killar som ville ut och ha lite kul.
Jag varnade dem att hon var i ganska dåligt skick men de ville ha henne ändå. De idioterna försökte alla att komma in i henne på samma gång så hon sprack upp i mitten.
Men vad gör det, det är väl bara att börja kolla annonserna om man ska hitta en ny."

Lättaste gaget nå'nsin...

Klockan är bara strax efter midnatt och jag tänker inom ett par minuter gå ut i trädgården och ta en kall öl.
Vi har just genomfört den enklaste spelningen - alla kategorier!
Igår packade vi upp orkestergrejorna på Mühlbock's hotell för att spela där i två kvällar.
När vi skulle börja spela igår, så bad de oss vänta lite eftersom det var på tok för varmt för att dansa.
Klockan 22.15 började vi spela, men redan klockan 00.20 bad de oss sluta, för de skulle gå ner till stranden.Idag satt vi i logen och väntade, väntade och väntade på att få börja spela.
När klockan närmade sig 23.00 kom arrangören och frågade oss om vi ville packa ihop grejerna och åka hem! De skulle gå upp extra tidigt i morgon och gick och lade sig! De menade att de inte orkade åka senare på dagen pga. värmen.
När vi hade packat ihop våran utrustning kom chefen med gage-kuvertet.
-Tack för den här helgen, vi ses den 30:e, sa han och vi kunde åka hem.
Vi har alltså spelat 2*45 minuter på två kvällar och får ut fullt gage.
Härligt!
Nä, ölen väntar!
C'ya!